fredag 4 mars 2011

8 månader av saknad.

Idag är det 8 månader sedan vår lilla flicka föddes, 8 månader av sorg och saknad. Att livet går vidare när en sådan ska som att ens barn dör är för mig ofattbart, jag förstår inte att livet rullar på. Sorgen har ändrat sig med månaderna som gått men det betyder inte att det känns lättare. Saknaden efter henne kommer alltid vara enorm och otroligt smärtsam. Har man inte varit med om liknande tror jag att det kan vara svårt att förstå.  Att föda ett barn som är stilla är det svåraste jag har gjort i hela mitt liv! Trots att det bara är vi som har träffat vår dotter så är hon vilken flicka som helst, vår lilla ängel. 700g gram vägde hon och var 33 cm. Vårt barn.

Månadsdagarna är speciella dagar för oss, vissa månader värre än andra, vi minns vår dotter med tårar som rinner och ljus som tänds. Det är smärtsamt att se andras barn som är jämnåriga med henne, då det påminner oss om vad vi missat och vad vi förlorat. Vårt älskade barn. Vi saknar dig så!


Att jag nu är i samma vecka som vi förlorade vår lilla är konstigt för jag känner att jag är mitt uppe i graviditeten med hennes syskon, kan inte i min vildaste fantasi förstå att det tog slut i denna veckan.

Vi önskar och hoppas att vi nu får gå förbi denna vecka och fortsätta flera veckor till, innan lillasyster eller lillebror kommer livslevande till oss. 

6 kommentarer:

  1. Kram på månadsdagen! Ja, sorgen är lika stor som förut men den ändras något med tiden - konstigt nog. Kan inte heller förstå att livet faktiskt går vidare....

    Kram från Arvids änglamamma Annika

    SvaraRadera
  2. Varje dag är en kamp... även om graviditet ska vara allt om lycka. Hoppas du orkar och känner dig stark - och att du lever i nuet så gott det går.

    Hittade du in på min blogg förresten? Kram Theza

    SvaraRadera
  3. Tack alla ni för era fina kommentarer ni är guld värda. Ja Theza jag har hittat dit:)

    SvaraRadera
  4. Många kramar till er! Albins födelsedag närmar sig med stormsteg, den 11 maj skulle han fyllt 5 år, man fattar inte. Hur fort går inte tiden!?

    Jag kommer ju inte ihåg så mycket av mina tidigara snitt så nu ville jag skriva ned allt innan jag glömde bort det!

    Kram Isabel

    SvaraRadera